Amorteringskravet – tio månader efter införandet

Vad för tankar ligger bakom amorteringskravet?  Och hur ser marknaden ut för lån, tio månader efter att förutsättningarna för lån ändrades?

I ett tidigare inlägg här på Expresskredit skrevs det om den tidigast, märkbara effekten av amorteringskravet. Då skrevs det om hur det påverkade aptiten på nya bolån hos bankkunder och att färre ansökte om lån. Det påtalades dock att den trenden förväntades vända efter ett litet tag och sedan skulle mängden låneansökningar komma upp i liknande nivåer igen.

Låneläget är fortfarande samma som augusti förra året

Men för att uppdatera läget på lånemarknaden kan sägas att lånesuget är fortsatt dämpat. Amorteringskravet som infördes förra året håller alltså alltjämt ett grepp om svenskarnas lånevanor. Hushåll med nya bolån lånar både mindre och köper billigare bostäder. Samtidigt rapporterar Finansinspektionen (FI) att skuldsättningen är fortfarande bedöms vara för hög. Samt att det bara är de första effekterna av amorteringskravet som märks av. Långsiktigt kan det bli förändring hävdar man från myndighetshåll, när skulder hos hushåll amorteras av.

Problemet med den höga skuldsättningen

Men vad är egentligen problemet med den höga skuldsättningen hos svenska hushåll? Om räntorna vänder uppåt och svensk ekonomi backar kan det bli svårt för många att betala sina lån. Det som samtidigt har gjort att bostadspriserna blivit så pass höga som de är i Sverige är just låga räntor, växande ekonomi och befolkning samt både svagt nybyggande på bostadsmarknaden tillsammans med överbefolkning i städer som Stockholm.

Bostadspriserna har inte bara höjts rejält de senaste åren, de har även ökat i väldigt snabb takt. När de ökar betydligt snabbare än vad genomsnittssvenskens inkomst ökar är det helt enkelt oroande, eftersom det inte är hållbart i längden. Det som oroar FI mest är just hushåll med höga skulder i förhållande till inkomst, samt hushåll med höga skulder i förhållande till bostadens värde.