Med skulden som rädsla

Många är vi medvetna om den ekonomiska krisen i världen, och främst Europa. I jämförelse med euron har den svenska kronan stått stabilt, men frågan är hur säkra vi egentligen är? Sedan 1990-talet har Svenskarnas skulder ökat snabbt, och det finns de som viftar med varningsflaggorna vad gäller de svenska hushållens skulder. Dagens hushåll har i snitt skulder som är 170 procent av den tillgängliga inkomsten, och bör inte vara högre. Riksbankschefen har tidigare nämn 200 procent som den absoluta smärtgränsen.

Bolånetaket dämpade låneökningen

Den senaste statistiken har visat att hushållens totala lån vid årsskiftet 2012/13 var 2952 miljarder kronor. Då var 59 procent lån i bostadsinstitut, 33 procent i banker och 8 procent övriga långivare. Det är alltså svenskarnas bostadslån som står i fokus. Och det är den låga räntenivån som fått priserna på bostäder att stiga, vilket i sig ledde till att bolånetaket infördes; för att dämpa låneökningen. Nu i efterhand kan man se att det vart effektfullt. Här har vi listat några anledningar:

  • Under 2011 minskade hushållens belåningsgrad. Det är första gången sedan 2002.
  • Detta ledde till att cirka 9 procent av hushållen i stickprovet av nya bolån har en belåningsgrav över 85 procent, vilket är en halvering sedan 2009.
  • 14 av hushållen som tagit nytt bolån har en belåningsgrad på exakt 85 procent, vilket tyder på att lånetaket haft en normerande effekt.

Det är alltså en bra sak – lånetaket. Men vad händer med din ekonomi om det blir en ordentlig kris, även i den Svenska ekonomin. Vad händer om bostadspriserna faller, och arbetslösheten ökar?

Vi behöver inte oroa oss.

Finansinspektionen och Riksbanken har gjort, vad de kallar ”stresstester”. Dessa visar att de flesta hushåll med nytt bolån har en god återbetalningsförmåga och är motståndskraftiga gentemot ränteuppgångar. Med andra ord kan vi svenskar vara lugna, krisen är fortfarande någorlunda långt bort.